Hur bloggare länkar till varandra och vad detta resulterar i när olika typer av topplistor byggs är och har alltid varit ett kört och återkommande ämne.
Så som det ser ut är att länkar till din blogg grunden för att stiga på listor som knuff. Sedan handlar det även om vem det är som ger dig länken. Ju bättre rankad blogg som länkar dig, desto mer värdefull är den.
För något år sedan var en het frågan den om att bloggare länkade till olika tidningsartiklar i mängd för att locka till sig besökare. Det var frågan om att agera Twingly-hora den diskussionen handlade om och givetvis ökar även möjligheterna att få fler länkar till sin blogg om antalet läsare ökat. Men det handlar inte om mängden läsare om man vill nå toppen på exempelvis knuff.
Det handlar i första hand om uthållighet om man vill nå toppen.
Det kan vara mängden inlägg som gör det men det kan även vara kvalitén i det du skriver som avgör. De flesta som når så långt håller en hög kvalité, men vissa är knivskarpa i varje enskilt inlägg och behöver då inte samma mängd egna inlägg för att tillgodoräkna sig länkar.
Min uppfattning är ändå att om man har grundförmågan att kunna uttrycka sig och tiden att lägga ner på sitt bloggande om politik och samhällsfrågor, hinner skriva 2-3 inlägg per dag om aktuella frågor, så tar man sig med inte allt för stora problem in bland de femtio översta på knuff.se. Om fokuset på ämnesvalen och antal inlägg sprids mer så blir det direkt svårare och ett valår som detta är det sannolikt svårare än vad det har varit tidigare.
Det varierar över tid vilka bloggar som ligger överst på listningarna. Vissa kommer och vissa försvinner.
Aktuella frågor styr till viss del vilka som är uppstickare men i grunden handlar det om att omge sig med likasinnade bloggare som tycker ungefär som dig själv.
Den grupp man tillhör har av naturen lättare för att via länkar uppskatta sina meningsfränder exempelvis inom politiken. Sossar länkar till sossar, moderater gillar sina moderata bloggande kompisar eller så fångar specifika frågeställningar som de som piratpartiet lyckades bygga sin bas kring, upp en grupp människor med samma åsikter. Ringar på vattnet där gav dom två platser i EU-parlamentet. Inte enbart tack vare bloggarna men det var en mycket god grund att stå på.
Risken man löper om man håller sig lite för mycket inom sin egen grupp är att man glömmer att lyfta blicken ovanför sitt eget bo och missar relevanta åsikter och annan input som förändrar ens egen uppfattning i en enskild sakfråga.
Att enbart kackla i eget bo riskerar i alla fall att snarare stänga och begränsa debatten än att lyfta ut den till medborgare och potentiella väljare.
Befinner man sig ute på det politiska bloggfältet som oberoende bloggare, utan uttalad parti-tillhörighet, så är det direkt något som gör det lite svårare.
Sociala medier handlar ju trots allt just om att släppa in så många som möjligt i debatten och undvika alltför mycket av de där megafon-metoderna som kanske fungerar på Stora torget, om ens där nu för tiden.
Sedan behöver det inte alls handla om att man bara uppskattar och länkar till bloggar av samma sort som en själv. Personligen har jag några bloggar som ständigt återkommer i mina länkningar och som inte på något vis har samma grunduppfattning politiskt sett som jag har. En av dessa är Mr Svensson i Göteborg som är en synnerligen aktiv bloggare.
Grunden han står på hör hemma i socialistiska partiet, men det innebär långt ifrån att vi inte är på samma linje ganska ofta och även om vi inte är det så är det en person som hanterar avvikande åsikter med stor respekt. Jag tror att han tycker ungefär detsamma om mig och mitt bloggande.
Jag har själv varit aktiv bloggare i fem år nu och har sett många bloggare enbart vara kontroversiella ett tag innan de själva eller läsarna tröttnar på deras tugg. Det samma gäller de troll som med jämna och ojämna mellanrum dyker upp i kommentarsfälten och alltid är emot precis allt man skriver om. Ofta har de en egen blogg och deras tro är säkerligen att deras kontroversiella kommentarer ska generera länkar som gör att deras blogg stiger i rang och uppmärksamhet.
Jag har fallit för den finten några gånger genom åren, men gör nu så mycket som möjligt för att undvika den tabben. Låt trollen i bloggarnas kommentarsfält tyna bort i det mörker dom förtjänar!
En annan sak, som är svårare att helt undvika, är att göda dessa troll med svar på totalt ovidkommande och irrelevanta kommentater på ens blogg. Det är svårt att låta bli mellan varven, men samma sak gäller egentligen där. Låt skitsnacket få förbli obesvarat.
Andra bloggar:
Jonas Morian, Kent Persson, Peter Andersson, Mina moderata karameller, Farmor Gun, Brit Stakston
Andra bloggar om: politik, bloggar, val 2010, social medier, twitter, samhälle, Intressant.se
