Bonus ska finnas som ett incitament för chefer i olika befattningar att veta om att de tjänar mer när deras företag lyckas. Det ska finnas en balans mellan den fasta och den rörliga delen av lönen så att den fasta i tider av mindre goda resultat inte hamnar på en för låg nivå.
Vad som är rätt lön för ett jobb är en omöjlig fråga att svara på, men om den ska besvaras och försvaras så är det av den som sätter lönen. Inte av den som erhåller lönen. För precis som Paul Ronge skriver så är frågan hur många som läser detta skulle handen på hjärtat självmant avstå från högre lön, en vinstbonus eller en bättre pension?
Jag skulle inte göra det och jag är ganska säker på att de flesta andra inte heller skulle avstå.
Problemet ligger i det som Paul Ronge också säger, nämligen att det inte borde vara mottagaren av lön, bonus eller vad vi nu pratar om, som ska sitta vid skampålen och försvara varför de får så bra betalt. Det är lönesättaren, oftast i form av företagets styrelse, som ska ta den matchen med media just av den anledningen att mottagaren agerar så som de allra flesta av oss skulle göra: tar emot pengarna.
Styrelsen i AMF, det som är ansvariga för vad som betalas ut där, ser ut så här:
Alla där har givetvis ett ansvar. Men de som, vid sidan om det
moraliska ansvaret, även borde känna ett visst ideologiskt, om inte
ansvar, så i alla fall hårt tryck är representanterna från LO med Wanja Lundby-Wedin i spetsen.
Ingen annan än de styrande på ett företag kan avgöra hur mycket deras vd och andra chefer ska få i betalt och ingen annan ska heller behöva motivera varför de får så bra betalt.
När det ändå blir den enskilde chefen som ska försvara sig och göra en pudel så är det ett omöjligt uppdrag som inte ens Jim Phelps kan komma till undsättning i.
Det blir lika svårt att få förtroende för ett sådant försvarstal som det är att få för sig att lita på de osannolika historier som flertalet idrottsmän, som fastnar med fingrarna i dopingpåsen, försöker sig på.
För mig är bonus något som innebär att man gynnas av ett positivt resultat och som i olika steg borde ha en spridning ut i organisationen för att kunna motivera och premiera hela personalstyrkan.
Handelsbankens system Oktagonen är ett exempel där alla anställda får ta del av bankens framgångar. Det är ett exempel, ett ganska trögt sådant, på hur det kan fungeraatt skapa mervärde för alla anställda.
