Alter Ego har avlidit

Jag har följt bloggen och ibland kommenterat precis som att hon vid något tillfälle har länkat eller kommenterat något hos mig och egentligen har väl själva bloggen aldrig varit någon absolut favorit.

Mer än så känner jag henne inte och ändå så går det kalla kårar av obehag genom min kropp när jag läser att Helene på AlterEgo har avlidit.

Även om cancer i alla dess former idag inte på något vis behöver innebära slutet så är det fortfarande en djävulsk sjukdom som tar alldeles för många liv i alltför unga år.

De känslor som dyker upp inombords när jag läser om Helene liknar de som jag känner när jag har följt SVT-dokumentären Himlen kan vänta under hösten.

Jag känner inte heller någon av de personerna, men några av dessa, framför allt den unga tjejen Frida från Stenungsund, och deras närmast blinda kampvilja för att vinna över sina elakartade sjukdomar får mig att på ett mycket smärtsamt sätt tänka på min vän Anders som gick bort förra sommaren.

Han hade ända fram till de sista månaderna, när det obevekliga slutet sprang emot honom, samma extrema fokus och kampvilja för att bli frisk som flera av personerna i Himlen kan vänta visar upp. Skillnaden var att detta fokus och den vilja som Anders hade ändå inte räckte till för att vinna kampen.

Hur kampviljan såg ut hos Helene vet jag inte riktigt, men i alla fall förlorade hon denna kamp emot sin djävulska sjukdom.

Bloggat:

Tonårsmorsa, Deepedition, Opassande