Fem fina år är på väg att avslutas

Det är tre veckor kvar tills flyttlasset går från Aplared till Bollebygd och tre dagar senare lämnas vårt nuvarande hus över till de nya ägarna.

De sista utlovade listbitarna är på plats och flyttkartongerna håller så sakteliga på att fyllas en efter en. I fredags eldades det dessutom upp lite överblivet trämaterial som inte kom med i containerfyllningen för någon vecka sedan, då när vi tömde huset på 13 kubikmeter skit!

Att vi flyttar är något som inte på något vis skulle kunnat ske på annat vis. Det hade kanske gått att pendla till det nya jobbet en tid, men till slut hade det oåterkalleligt varit nödvändigt att göra det som sker nu. Det är för långt pendlingsavstånd, vi har ett hus och en trädgård som kräver sin tid och vi har inte minst två barn som måste få sin viktiga tid.

Trots ovanstående iskalla fakta så känns det ändå vemodigt att lämna det hus som under de senaste fem åren slukat så mycket av ledig tid för alla renoveringar som skett i rum efter rum och som nu för stunden är helt färdigt.

Det andra som kan smärta en aning är själva läget. Inte Aplared som samhälle, till det har vi egentligen inte någon relation, men just hur vårt hus ligger med en fantastisk tomt, vid en liten sjö alldeles intill skogen, och med några få grannar på alldeles lagom avstånd. Just nu slår hela trädgården ut och det är egentligen den allra finaste tiden som har inletts. Det är inget som på nytt kan köpas för pengar hur enkelt eller billigt som helst. Hade jag haft pengar i överflöd skulle det här huset fått bli vårt sommarhus!

Samtidigt som det känns så som jag beskriver det så vet jag också att den dag vi väl har flyttat så är Aplared och Sjövägen 6 ännu ett historiskt kort i mitt liv. Något som jag kommer att tänka tillbaka på som de fem mycket positiva åren när jag gifte mig, bildade familj och fick två fantastiska döttrar. Det finns andra kort som innehåller betydligt mer svärta än just den här femårsperioden.

Andra bloggar om: , , , , , Intressant.se